Jag vill inte sova. Har suttit uppe 1 timme och en kvart längre än jag borde, jag orkar bara inte gå och lägga mig. Jag har visserligen en sån jävla ångest att jag inte vet vart jag ska ta vägen, men det är i de här ensamma, tysta tillfällena då jag inte behöver existera. Inte behöver prestera.

Var på bup igår för kanske 300e gången i ordningen. Min psykolog sa för det mesta att jag borde ändra mitt sätt att se på mina problem, istället för att ändra på problemen.

Kul.

Jag vet inte vad jag kan säga, jag vet inte vad jag kan göra. Jag längtar till på torsdag, då jag får träffa kuratorn på skolan igen...

Jag känner bara att jag vill stänga ner bloggen och skita i att publicera det här. Jag vill berätta hur jag mår, jag vill det, men jag kan ju ta mig fan inte. Vad är det för fel på mig? Vad hr hänt? Förr i tiden kunde jag skriva vad fan som helst i mina bloggar utan hämningar, och jag önskar att det fortfarande var så. Jag behöver prata av mig, eller skriva av mig, det har jag behövt länge. Men det går helt enkelt inte utan skuldkänslor.

Förutom skuldkänslorna vet jag inte hur jag ska förklara det här, i alla fall. Jag orkar inte. Det tar stopp. Det gör så jävla ont att det känns som om jag kommer dö, och jag har ingen aning om hur jag ska förklara det...

Det här leder ingenstans. Snälla, säg vad jag ska göra... Jag klarar inte av det längre!

 

hanna

28 januari 2010 08:24

jag tycker om när du bloggar

http://intesarskiltspeciell.blogg.se

 

Svampen

30 januari 2010 09:21

Du är en stark människa,även om du inte tycker det själv så är du det för du klarar av det här.
Det är svårt att veta vad man kan göra för ibland finns det liksom inget alternativ än att bara fortsätta...
Jag tror att du måste hetsas upp så du blir så arg att du skriker ut dina känslor, det brukar hjälpa :)

Hoppas den här lilla sketna texten hjälper dig på något sätt.

 

Fiffel

2 februari 2010 15:56

Jag säger samma sak som Alex en gång sa till mig; "Att läsa din blogg känns lite som att läsa sig själv"

Tänker fortfarande på dig. Finns här om det skulle vara något.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

2009   I ett andetag, får jag inte existera Det är smärtsammare än vanligt Det här misslyckandet är utom denna värld För stort för dina ögon utanför ditt synfält Rutan är krossad, spillrorna regnar Men det är ingenting mot ditt ...

2007   Down, scream And another knife is soaring through the air Aim it at me, aim to kill   Put the hate through my heart Slap the anger in my face And nail the envy in my bones Handing me the fear, forcing me to hate Bringing me...

2009-03-02   Du kommer till henne Med en order om att finnas "Kom tillbaka senare jag vilar just nu och ingenting är viktigt nog att störa denna sömn" Tänk, om du bara vetat det att det var där skon klämde Du gav henne liv, så h...

2009-07-31   Jag har inte tid att ge dig en lång, smärtsam beskrivning om hur mörkret lägger sig över mina sinnen Det har lagt sig och har legat sedan länge   Men låt mig bara säga det här Att se på dig och känna inspiration ...

2009   Petrified, cause I don't know what's coming. Isn't it human to be afraid of the unknown? Without your arms around my waist, without your hands in my hair, on my back, stroking my face, holding me close -- gripping my neck -- God, I can't...