Nu räcker det fan med dig. Jag fattar inte hur du kan!
Vi har funnits där för dig, jag har funnits där enda sen jag träffade dig för första gången, vid skolstarten. Jag har ställt upp, jag har lyssnat, och jag kan medge att ibland gör du saker som irriterar mig, det vet du själv. Och ibland har du kunnat bättra dig.
Den senaste tiden har du fullkomligt krossat min koncentrationsförmåga i klassrummet, du har skrikit, överreagerat och bara jävlats med allt och alla, smällt i dörrar när du inte fått som du velat och kastat runt saker hit och dit. Du vet att jag mår skitdåligt när folk bråkar, att ens vara i samma rum som en som är irriterad gör mig obehaglig. Men jag har stått ut med allt du kommit dragandes med, jag kanske har sagt ifrån ett par gånger, men jag har respekterat att du är som du är och att du har det svårt.
Men det du gjorde idag, det tar fan priset. Och jag hoppas och tror inte att du inte förstår varför jag är förbannad på dig. Allt jag kan säga är att jag tycker att du borde börja tänka på konsekvenserna av sakerna du gör, du måste inse att du inte kan kalla allt & alla för fitta & hora och smälla i dörrar och skrika och kasta saker, för en del kanske inte är så villiga att förlåta dig bara för att du ber om ursäkt sedan. När det händer varje-jävla-dag, då får man fan nog. Jag vill inte höra en enda gång till från dig att jag ska hålla käften, för när du får mig att må dåligt, då har jag rätt att säga ifrån. Jag har aldrig gjort dig något, jag har aldrig kallat dig för saker och jag har aldrig svikit dig, jag har stått ut och lyssnat och funnits där för dig och förlåtit dig när du har betett dig illa, även fast jag inte var helt okej med det du gjorde. Jag älskar dig, och du är en av mina bästa vänner, men jag är så förbannad på dig nu så du kan inte ana det! Och den här gången, då lovar jag dig, att det kommer krävas mer än ett "förlåt, jag menade det inte" för att jag ska förlåta dig.
För tills du har lärt dig hur man beter sig mot de som finns där för en, de som älskar en, de som ställer upp för en och de som vill hjälpa en, så är det bäst att vi håller oss borta från varandra.





Jävligt underlig dag idag i skolan... humöret skiftade ungefär 11 miljoner gånger. Men det har jag redan skrivit hur mycket som helst om, så jag skippar det.
(Tack, Ninni, Petra, Kristin, Eva & Camilla för att ni fanns idag, och att ni finns alltid annars. I love you guys. <3)

Efter skolan repade jag med Sweet Billy, vi nötte The nobodies & Sweet Dreams - Marilyn Manson, och våran egen låt Belief (every shade of the heart). Så jävla skoj, jag blir så jävla glad av att spela med Sania & Terese... Lycka i form av bas & sång. Sweet dreams tyckte jag gick så bra och var så kul att spela idag att jag började skratta när jag sjöng. Det har nog aldrig hänt förut. ^^
Mja, sedan har jag varit ensam hemma, mamma är på jobbet och erik var i stan, så jag har suttit och spelat lite bas, sjungit och kollat på gamla Lost-avsnitt. Kärlek. <3


Carry my heart around like a squeeze toy
And wear my feelings like a fragile necklace
Leave my thoughts in the sun and let them burn

Burn the inside of my mind
Burn the evidence of our existance
And burn the last piece of our bond

Burn it all and spare me the memory
of all the years I wasted
on a friendship that expired on the very first day
Skriven av mig, och jag behåller den. -.-'