Fönstret är öppet, jag sitter i sängen och det blåser på mig. Allt är kallt. Tittar jag ut ser jag direkt in genom ett fönster till någon annans lägenhet - förut såg jag någons silluett mot ljuset när jag tittade upp. 

En plötslig, ovälkommen och förvirrande önskan kom över mig, att någon, silluetten, skulle vända sig mot mig och titta på mig. Se mig. Bara stå där, se mig, utan att säga något.

Lampan släcktes och siluetten försvann. Är det bara det jag vill? Att bli sedd? Att bli sedd för den jag är?

Det kanske är så. Men det vill vi väl alla?

Jag är så trött på att äcklas av mig själv, att vara sinnesförvirrad, att vara trött på allt. 

Mitt liv är slut. Är det? Jag vet inte. Jag känner mig inte direkt levande. Är det såhär livet ska vara? Inte? Varför är det så, då? Varför har du inga svar? Varför har inte jag några? Varför får ingen av oss någonsin må bra?

Jag vill ge upp, jag vill skratta, jag vill hånlé åt allt och inse att jag tar allt på för stort allvar, att jag borde slappna av, och sedan blir allt bra.

Men det blir det inte. Det blir aldrig bra. Aldrig nånsin. 

 

Fanny (Filly)

22 november 2008 19:36

Ge aldrig upp.Vissa saker kanske man aldrig får svar på. Man kanske aldrig kommer förstå varför man tänker som man tänker. Men när man havt många svåra perioder så lär man sig sakta men säkert hur man ska hantera sina tankar, sin rädsla, sin oro.
Det kanske är därför du mår så dåligt:
För att du ska få erfarenheter som ingen annan har, som ingen annan ser.
Så att du ska kunna påverka andra.
Så att du sla lära andra att allt inte är svartvitt.
Att det finns andra tankar än dom någonsin tänkt.
Att det finns känslor dom aldrig kännt.
Att livet inte alltid är en dans på rosor.
Jag tror alla vill bli sedda som dom är, men först måste man se själv att man betyder något, att man har något som ingen annan har.
Vill man få svar måste man vara tålmodig, låta det ta tid. Kanske får man aldrig alla svar, men det finns alltid nya erfarenheter därute som ger ökad förståelse för livet. Ger man upp slutar man växa. Ge aldrig upp. För vinden kommer att vända, det är bara så.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

2009   I ett andetag, får jag inte existera Det är smärtsammare än vanligt Det här misslyckandet är utom denna värld För stort för dina ögon utanför ditt synfält Rutan är krossad, spillrorna regnar Men det är ingenting mot ditt ...

2007   Down, scream And another knife is soaring through the air Aim it at me, aim to kill   Put the hate through my heart Slap the anger in my face And nail the envy in my bones Handing me the fear, forcing me to hate Bringing me...

2009-03-02   Du kommer till henne Med en order om att finnas "Kom tillbaka senare jag vilar just nu och ingenting är viktigt nog att störa denna sömn" Tänk, om du bara vetat det att det var där skon klämde Du gav henne liv, så h...

2009-07-31   Jag har inte tid att ge dig en lång, smärtsam beskrivning om hur mörkret lägger sig över mina sinnen Det har lagt sig och har legat sedan länge   Men låt mig bara säga det här Att se på dig och känna inspiration ...

2009   Petrified, cause I don't know what's coming. Isn't it human to be afraid of the unknown? Without your arms around my waist, without your hands in my hair, on my back, stroking my face, holding me close -- gripping my neck -- God, I can't...