Frågan är ju varför jag skriver nu... Jag förstår ingenting.

Vad vill jag? Jag vill gråta. Jag vill att någon ska sitta här brevid mig och bara låta mig gråta, men jag kan inte bara bestämma. Det har jag ju lärt mig.

Jag vet inte hur många gånger det här har hänt nu, och jag hoppas det aldrig kommer hända igen. Det vet jag att det kommer göra, men... vetskapen om det får mig att vilja försvinna...

Mamma sa idag att sommaren 2007 var den sommaren då jag började "komma tillbaka", att det var då jag började må bättre.

Hur kan hon tro att jag mår så perfekt? Jag förstår inte

Och jag kommer aldrig att kunna säga det till henne, för jag vill inte göra henne besviken igen.

Jag vill så gärna må bra men just nu är det omöjligt -- tanken på att det är lov, att jag kan sitta uppe hur länge jag vill, att jag kan sova hur länge jag vill imorgon, att jag kan nörda sims hela dagen, slökolla på Buffy eller gå till andra sidan lillfjärden och sätta mig, ingenting vill hjälpa. Ingenting känns lockande just nu.

Jag har försökt att hjälpa mig själv, skrivit av mig, försökt prata med folk, men det verkar inte som det finns något vettigt att säga för en sån här situation, försökt göra något jag tycker, om försökt fokusera på annat, försökt lyssna på musik, men jag kan inte hjälpa mig själv.

Åh Gud, jag saknar dig

Mitt huvud dunkar och snart inser jag att det inte finns någon utväg

Var lämnar det mig? 

Jag vill slita av mitt ansikte, bit för bit,

men vad ska jag göra? 

Vad?

 

Mushroom King

5 mars 2009 18:39

erm... lovet är inte direkt ...händelserikt. >< Det är faktist ganska tråkit 90% of the time. Det får en att slöa och ...ska jag säga, tänka mycket? Lite ens eget val vad man vill gö.. erm..
*Pixel hug*

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

2009   I ett andetag, får jag inte existera Det är smärtsammare än vanligt Det här misslyckandet är utom denna värld För stort för dina ögon utanför ditt synfält Rutan är krossad, spillrorna regnar Men det är ingenting mot ditt ...

2007   Down, scream And another knife is soaring through the air Aim it at me, aim to kill   Put the hate through my heart Slap the anger in my face And nail the envy in my bones Handing me the fear, forcing me to hate Bringing me...

2009-03-02   Du kommer till henne Med en order om att finnas "Kom tillbaka senare jag vilar just nu och ingenting är viktigt nog att störa denna sömn" Tänk, om du bara vetat det att det var där skon klämde Du gav henne liv, så h...

2009-07-31   Jag har inte tid att ge dig en lång, smärtsam beskrivning om hur mörkret lägger sig över mina sinnen Det har lagt sig och har legat sedan länge   Men låt mig bara säga det här Att se på dig och känna inspiration ...

2009   Petrified, cause I don't know what's coming. Isn't it human to be afraid of the unknown? Without your arms around my waist, without your hands in my hair, on my back, stroking my face, holding me close -- gripping my neck -- God, I can't...