Jag orkar inte riktigt bry mig.. jag orkar inte riktigt tänka på att jag har en liten, obehaglig och säkert obetydlig känsla av att jag sviker dig genom att inte sitta brevid dig 24/7...

Att jag saknar dig så jävla mycket att jag nästan började gråta när jag såg dig..

Att jag hatar dig så förbannat jävla mycket för att du fanns i mitt liv, och att jag ändå är lite tacksam för allt som har hänt, även om jag hatar allt du gjort

Att jag inte lever upp till vad en flickvän egentligen borde vara.. träffas hela tiden och vara allmänt jättesöt hela tiden och skicka massa små söta meddelanden

Att vissa saker får man inte göra utan att bli betraktad som ett missfoster

att jag innerst inne vet att jag inte behöver bry mig om ifall andra betraktar mig som ett missfoster utan istället kan vara glad att det inte är sant

Att det just för tillfället känns som om absolut ingen i hela världen skulle sakna mig om jag avskärmade mig, att ingen skulle fråga efter min åsikt om jag slutade prata, att inten egentligen helt bryr sig. Jag vet att ni gör det... men just nu känns det inte som det. Och att ingen verkar förstå hur mycket en del saker betyder för mig..

Varför är jag så jävla obsessad på att folk måste berätta för mig hur mycket de tycker om mig hela tiden?! Det håller inte i längden.. men jag känner mig onödig...helt jävla onödig.

Nästa vecka ska jag försöka gå till skolan hela veckan och inte stanna hemma en enda dag, jag blir helt trött bara jag tänker på det. Och uppgiven. 

FUIEAHPGFYWYFRA, det känns som jag verkligen inte fungerar ihop med någon! Och det jobbiga är att alla blir sura hela JÄVLA tiden nånting är fel, och så frågar de vad jag egentligen vill, vad jag försöker uppnå genom att skriva sånt här, varför jag gnäller hela tiden, varför jag bara inte kan hålla käften för en gångs skull-

JAG VET INTE.

 JAG VET INTE varför jag måste sitta här varenda jävla kväll och tjata, gnälla, JAG VET INTE. JFIWOH jag vill nog egentligen inte ens veta heller!

jag önskar att jag inte existerade 

för att förut gick det för sig att skriva vad man tyckte och kände, men det var bara för att jag inte kände såhär då.. Jag fattar! lämna mig ifred nu