Igår var hemskt.

Tårar, "var är du?" 

Borta.

Idag vaknar jag med en känsla av att jag har något oavslutat. Något som verkligen borde tas om hand. Idag borde jag ta itu med saker som jag verkligen inte vill ta itu med. 

Den här dagen kommer bli förjävlig. 

Idag frågar jag mig hur en del tänker, för igår gick det runt ett kedjebrev mellan mig och mina alternativa vänner i hudik, att några idioter börjat sitta på stan och bara vänta på att få slå ner "emos", och att alla som sågs ensamma skulle bli nerslagna. Låter ju som rent bullshit kan man tycka, men you'd be wrong, igår vart två stycken påhoppade. 

Okej. Tankebana? Utebliven. 

"Åh nej, någon har på sig kläder jag inte gillar, lyssnar på annan musik och har konstigt hår? Låt oss slå ner dem!"

Hur kommer man till den slutsatsen? Att det är the way to go? Vi har andra kläder, låter det som en anledning att bli nerslagen? Har de ens tänkt igenom det för en enda sekund?! 

Nästan det jobbigaste är att dessa jävla idioter får precis som de vill. Tydligen är jättemånga jävligt rädda för att gå på stan, and it figures, vem skulle inte vara det? Jag vet att jag är det. Jag blir knäpp på tanken på nattliga promenader med Zappen, eller att ens bara gå till bussen. 

Jävla idioter. Ni får vad ni vill ha genom det omänskligaste medlet möjligt, och ni gör världen sämre när ni gör det.