Ingen skola idag. And I didn't even feel that bad.

Jag sov nästan till 1, så jag sov alldeles för länge, nästan 13 timmar. Resten av dagen kändes det bara som att jag inte ens borde vara vaken, jag tog bort mig själv från pappas synfält så fort jag kunde och åkte upp till lägenheten. Lik förbannat lyckas jag krångla till allt... 

Jag umgicks med Violet och Blå iallafall, och lyckades få träffa Petra lite. Plus i vardagen

Imorgon är det massa krångel -- jag ska till skvadern, men allting krånglar med mitt busskort så jag har inga pengar. Och jag vill inte ens dit. Jag vill gärna dit och träffa ponnysarna, även om en del kanske inte är så peppad på detsamma... Men jag vill inte ha matte, och det är anledningen att jag ska dit. Har inte haft nån tid/energi alls till att jobba matte, och allting känns så ovärt. 

Även om jag ska till skolan eller inte så ska jag till västermalm sedan med Violet, och hjälpa henne få MVG i musik. Jag hatar att höra mig själv sjunga när jag känner mig dålig, det får mig att känna mig ännu sämre.

Well, kvällens pity-ditty avklarad. Jag är så jävla trött, och ingenting känns nytt. Ingenting förändras, jag har ingenting nytt att säga, och till och med det får allting att kännas sämre än vanligt.

Det blir bara ett kort inlägg idag innan jag går och lägger mig, är så jävla trött. Men jag ska komma igång med bloggandet och inte acceptera några ursäkter från mig själv (Y)

Idag kom Violet och hälsade på på hantverks, el mucho trevligt. Hemkunskap större delen av dagen, då vi bakade biskvier för miljonte gången. Bråk, minnen, skolkataloger och intressanta konversationer med min absoluta favoritlärare, Kristin - dagen var hyfsad, speciellt i jämförelse med vad de brukar vara.

Efter skolan följde Violet med hem hit också, och jag tackar gud för våran humor... Helt otroligt. Det kändes bra, iallafall, att ha henne här. Det kändes att jag hade en vän igen.

Just nu är jag alldeles för trött för att känna något alls annat än att mina ögon håller på att trilla ut, så turligt nog för er kommer det inget oändligt deprimerande blogginlägg ikväll. Imorgon blir det hantverks, och sedan Sundsvall. Kanske tvingar Tina att ta hand om mig då pappa jobbar fortfarande... Nåväl, godnatt, jag lär skriva långt och jobbigt imorgon. ~

Du kan sluta obsessa, du känner henne inte ens. Känslorna kommer inte vara värda något alls nästa månad...