Jag ser på soluppgången idag, himlen är persikofärgad, skiftande i rosa och ljuslila.

Marken är täckt av glittrande snö, till skillnad från när du och jag gick ner till bryggan för att se på just solnedgången... samma plats... samma hus... samma rum...

Det var i somras, i augusti har jag för mig. Minns inte så bra. Men det spelar inte heller så stor roll just nu.

Allting blir bättre med tiden, till och med jag har lärt mig så mycket, men jag önskar jag kunde hoppa till framtiden för just nu står tiden stilla. Soluppgången har pågått förevigt, och det känns snarare som en solnedgång. Tragiskt. Varje inandning är en börda. Det blir mörkare.

Livet går vidare, bara ensammare och väldigt mycket svårare.

18/7-08 - 9/1-01

If you want me, I must be doing something right

Jag tänker inte ens hoppas, för jag är rädd för besvikelse nu. Din besvikelse vore för tung att bära.

 

Fanny

10 januari 2009 13:14

Du måste leva efter dina egna ord, att livet går vidare. Det kanske inte märks men små saker ändras hela tiden och man blir starkare för var dag man lever i mörker. På så sätt kan man upskatta ljuset desto mer. Jag finns här, men jag vet inte vad som hänt sen den där gången i solnedgången. Det enda jag kan säga är att vi blir starkare efter varje svår sak vi går igenom!

 

Ida

12 januari 2009 01:37

Du vill inte hoppas, men du kommer göra det. Och det kommer suga orken ur dig.. Jag har varit med om samma sak och, det känns exakt likadant nu efter mer än en månad.. Jag saknar dig..

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

2009   I ett andetag, får jag inte existera Det är smärtsammare än vanligt Det här misslyckandet är utom denna värld För stort för dina ögon utanför ditt synfält Rutan är krossad, spillrorna regnar Men det är ingenting mot ditt ...

2007   Down, scream And another knife is soaring through the air Aim it at me, aim to kill   Put the hate through my heart Slap the anger in my face And nail the envy in my bones Handing me the fear, forcing me to hate Bringing me...

2009-03-02   Du kommer till henne Med en order om att finnas "Kom tillbaka senare jag vilar just nu och ingenting är viktigt nog att störa denna sömn" Tänk, om du bara vetat det att det var där skon klämde Du gav henne liv, så h...

2009-07-31   Jag har inte tid att ge dig en lång, smärtsam beskrivning om hur mörkret lägger sig över mina sinnen Det har lagt sig och har legat sedan länge   Men låt mig bara säga det här Att se på dig och känna inspiration ...

2009   Petrified, cause I don't know what's coming. Isn't it human to be afraid of the unknown? Without your arms around my waist, without your hands in my hair, on my back, stroking my face, holding me close -- gripping my neck -- God, I can't...