Jag vet inte vad jag ska skriva mer än "jag är less och jag vill inte det här mer", med risk för att bli repetitiv.

Jag borde inte tänka. Så fort jag börjar fundera på saker vill jag gråta, jag förstår bara inte det här. Ska jag sitta och vänta på nästa möte på bup bara, är det det mina dagar går ut på? Jag får träffa Barbro fem gånger till, sen måste jag gå till någon annan, om det är fix-bart... Men jag förstår inte varför jag ska fumla mig igenom skolan och vardagen när allting ger mig såpass mycket ångest som det gör, bara för att få komma tillbaka till den nästa höst? Det får mig ju att inte ens vilja klara av de 2 sista veckorna på den här terminen! Släng ut mig, för jag orkar inte vara kvar, och kan inte gå iväg på egen hand!

Sommaren är här iallafall, och tack gode gud för det, snart kommer sommarlovet. Jag ska sova bort hela jävla lovet. Ja. Definitivt. 

Jag orkar inte... Det är såhär det känns när... smärtan sjunker in. Det är som att om man är i en personlig kris för länge, så kan ju inte paniken hålla på förevigt. Allting lugnar ju ner sig efter ett tag, men då är det istället som att smärtan, ja, sjunker in. 

Jag kunde ha svurit på att någon satt brevid mig nyss.

 

Fido

28 maj 2009 00:15

Jag vill så gärna säga att jag kan sova med dig genom sommaren, bara för att du inte ska känna dig ensam och veta att det finns någon där om du behöver en kram eller ett litet leende. Jag vill att du ska må bättre, tänka lättare tankar. Men det känns som om allt jag säger sätter press på saker, inte bara press på din sida utan även min. Jag vet knappt varför jag vill försöka hjälpa dig, när jag knappt kan stå på mina egna ben. Jag är för snäll, men jag vet att du behöver någon som är snäll. Du har jättemånga som finns där för dig, som vill hjälpa, som vill lyssna. Jag är en av dom. Även fast jag kanske inte orkar så vill jag försöka...
(L)

http://homicidalmaniac.bloggagratis.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

2009   I ett andetag, får jag inte existera Det är smärtsammare än vanligt Det här misslyckandet är utom denna värld För stort för dina ögon utanför ditt synfält Rutan är krossad, spillrorna regnar Men det är ingenting mot ditt ...

2007   Down, scream And another knife is soaring through the air Aim it at me, aim to kill   Put the hate through my heart Slap the anger in my face And nail the envy in my bones Handing me the fear, forcing me to hate Bringing me...

2009-03-02   Du kommer till henne Med en order om att finnas "Kom tillbaka senare jag vilar just nu och ingenting är viktigt nog att störa denna sömn" Tänk, om du bara vetat det att det var där skon klämde Du gav henne liv, så h...

2009-07-31   Jag har inte tid att ge dig en lång, smärtsam beskrivning om hur mörkret lägger sig över mina sinnen Det har lagt sig och har legat sedan länge   Men låt mig bara säga det här Att se på dig och känna inspiration ...

2009   Petrified, cause I don't know what's coming. Isn't it human to be afraid of the unknown? Without your arms around my waist, without your hands in my hair, on my back, stroking my face, holding me close -- gripping my neck -- God, I can't...