Igår var jag, Mimmi, Hanni och Kaki hos Agnes. Hennes familj var inte hemma så vi hade hela huset för oss själva, och det var hur mysigt som helst.

Vi kollade på någon läskig anime med en söt kisse, och spelade guitar hero world tour, plus att vi hade en Ben & Jerry's var...^^ 

Det var iallafall en väldigt, väldigt mysig kväll, en välbehövd sådan. Jag och Mimmi gick en bit till bussen förut och det har kommit hur mycket snö som helst - södermalm såg ut som ett grannskap från en julkalender! 

När vi klev på bussen hem till Agnes igår, och jag var påväg att sätta mig drog någon tag i min arm - Ange! Fick en enorm chock kan jag lova, som tog sig uttryck genom att jag pratade ihjäl henne sedan. Sorry för det.

Jag var inte i skolan på hela förra veckan, jag hade nog inte klarat av att vara där men det var jävligt dåligt att jag missade första veckan av det nya schemat.

Matte, musik och idrott.

Imorgon drar det igång igen, skolan. Wohooo! tänker jag när jag tänker på att kliva upp klockan 7 imorgon, visst.

Jag tänker inte  försöka mer. Nej, det tänker jag inte. Jag är så jävla trött på att känna mig såhär jävla ouppskattad, så jävla tagen för givet. Jag tycker inte ens att jag förtjänar det, vilket är ett jävla framsteg för att vara jag. Jag tänker inte försöka om ingen annan visar sitt intresse. 

Orkar inte må såhär över huvud taget mer. En sådan fråga som "vad kan jag göra för att göra det bättre" är överflödig vid det här laget, svaret sitter alldeles för djupt inne. Kanske vet jag också vad som behöver göras, bara det att jag inte... vill göra det som krävs. Kanske.

Allt är så jävla mycket, så jävla jobbigt, så jävla ivägen, och jag vet en sak som skulle kunna hjälpa. Men det kommer aldrig att hända.

Aldrig igen.

Jag önskar jag kunde börja om från början, men det är för sent nu. Det enda jag känner för är att ligga i min säng och älta allt jag gjorde fel.

Och jag slutar skylla på andra from this moment on, jag brände min chans, jag har förstört mitt liv, steg för steg. Yay on me. 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

2009   I ett andetag, får jag inte existera Det är smärtsammare än vanligt Det här misslyckandet är utom denna värld För stort för dina ögon utanför ditt synfält Rutan är krossad, spillrorna regnar Men det är ingenting mot ditt ...

2007   Down, scream And another knife is soaring through the air Aim it at me, aim to kill   Put the hate through my heart Slap the anger in my face And nail the envy in my bones Handing me the fear, forcing me to hate Bringing me...

2009-03-02   Du kommer till henne Med en order om att finnas "Kom tillbaka senare jag vilar just nu och ingenting är viktigt nog att störa denna sömn" Tänk, om du bara vetat det att det var där skon klämde Du gav henne liv, så h...

2009-07-31   Jag har inte tid att ge dig en lång, smärtsam beskrivning om hur mörkret lägger sig över mina sinnen Det har lagt sig och har legat sedan länge   Men låt mig bara säga det här Att se på dig och känna inspiration ...

2009   Petrified, cause I don't know what's coming. Isn't it human to be afraid of the unknown? Without your arms around my waist, without your hands in my hair, on my back, stroking my face, holding me close -- gripping my neck -- God, I can't...