Hur kunde jag?

Stor fråga, litet svar. Är det så?

16 silvermynt vilar i handen. De faller mot golvet, ett efter ett.

1...2...3...4...5... 

Är det meningen att man bara ska glömma? 

En obäddad säng, ett ostädat rum, vetskapen att jag har glömt att äta 2, kanske 3 dagar i rad. Jag minns inte vilken dag det är idag, än mindre vad förrgår var för någon.

En guldkedja. En liten, grå nalle. En bok. En tröja.

Saker som står som heliga, som ingen annan utom jag får röra. Fast jag gör det nog så sällan jag kan, jag vill inte råka förstöra något. 

Guldkedjan kommer hänga runt min hals tills... Tills den bryts. Eller jag bryts. Är det inte meningen att det är så det ska vara? 

En obäddad säng. Ett ostädat rum. Ingen hunger. 

Vänta lite, gå inte. Låt inte en sekund till gå. Om några minuter har minuterna blivit en timme, och snart är det dags att sova. Snart är det dags att kliva upp, att prestera, att existera. Och vem ska hålla min hand? Hur vet jag att jag inte har blivit meningslös? 

Kom hem, kliv över min tröskel. Vem är du?

Jag trodde inte att det var möjligt att sakna något såhär mycket, eller att den här känslan fanns. Jag förstår mycket mer än jag gjorde i somras, och jag önskar jag kunde bevisa det.

Men i grund och botten är jag fortfarande samma idiotiska, sviniga Isa som aldrig sa precis vad jag tyckte.

...and I held your hand through all of these years

And you still have all

of me...

and I f-f-fucked it up

 

hanna

29 januari 2009 09:31

du skriver så man förstår, faen,jag gråter jö T_T

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

2009   I ett andetag, får jag inte existera Det är smärtsammare än vanligt Det här misslyckandet är utom denna värld För stort för dina ögon utanför ditt synfält Rutan är krossad, spillrorna regnar Men det är ingenting mot ditt ...

2007   Down, scream And another knife is soaring through the air Aim it at me, aim to kill   Put the hate through my heart Slap the anger in my face And nail the envy in my bones Handing me the fear, forcing me to hate Bringing me...

2009-03-02   Du kommer till henne Med en order om att finnas "Kom tillbaka senare jag vilar just nu och ingenting är viktigt nog att störa denna sömn" Tänk, om du bara vetat det att det var där skon klämde Du gav henne liv, så h...

2009-07-31   Jag har inte tid att ge dig en lång, smärtsam beskrivning om hur mörkret lägger sig över mina sinnen Det har lagt sig och har legat sedan länge   Men låt mig bara säga det här Att se på dig och känna inspiration ...

2009   Petrified, cause I don't know what's coming. Isn't it human to be afraid of the unknown? Without your arms around my waist, without your hands in my hair, on my back, stroking my face, holding me close -- gripping my neck -- God, I can't...