Nu får det fan vara nog.

Jag orkar inte obsessa mer över dig, jag orkar verkligen inte! Bara tanken på att du existerar gör mig förbannad - tanken på att du just nu förmodligen ligger och sover någonstans och att du tänker, att du går, känner, FINNS, jag blir galen. Jag hatar dig så jävla mycket och jag tvivlar på att jag nånsin varit såhär arg på någon!

Jag ska sluta "stalka" dig (IDIOTJÄVEL), du ska fan inte få komma åt mig mer, du ska inte få göra mig illa mer, jag ska släppa taget om allt det här för jag ORKAR INTE ha dig kvar i mitt liv, jag orkar verkligen inte vara  såhär arg, jag orkar inte hata dig såhär mycket

Jag orkar inte veta vad du gör varje dag, att du umgås med människor jag älskar, jag vill inte veta av dig, du ska fan inte få göra illa henne såhär!

Jävla as, VARFÖR VAR DU TVUNGEN ATT GÖRA SÅHÄR

Jag orkar inte gå och lägga mig nu.. (undrar hur detk ommer isg att varje inlägg/stycke börjar med "jag orkar inte"..? <.<)

Jag vill sitta uppe tills pappa och tina kliver upp, gå ner till dem, och bara GRÅTA. Gråta ut hos någon, det var alldeles för länge sen jag fick göra det nu.

Det känns verkligen som ingen av mina tre föräldrar förstår det här, jag vill bara skrika... gah, jag missbrukar bloggen nu, men det blir väl fler och fler inlägg varje dag eftersom det bara kommer närmare, och närmare, och närmare... varje sekund jag andas tar mig närmare. Om jag håller andan då? Om jag låtsas att jag inte existerar? Om jag isolerar mig? Om jag gömmer mig, om jag försvinner, stannar min tid om jag slutar känna och ingen vet var jag är?

JAG VILL INTE. JAG VILL INTE. JAG VILL INTE.

"Men Shawnee, vi har ju haft massor med möten och ordnat speciellt så att du kan få börja där..."

"JAG VET, jag vet redan att jag är jobbig och en jävla börda!"

"Nej, det var inte så jag menade..."

Precis som ni ändå inte tycker det...

f-f-fuck

Älskling, tack för att du finns och förlåt för att jag inte berättar allt, förlåt för att jag finns, förlåt för att jag är en sån börda...jag älskar dig sjukt mycket och jag vill bara att du ska må bra...

allting är extremt svårt nu, jag vill aldrig få dig att må dåligt men det dåliga är att när man själv mår dåligt, så fort man pratar om det får man de man älskar att må dåligt, även om de kanske säger att det inte är så så är det alltid så

Förlåt<3

Jag funderar på att skaffa en blogg på blogg.se istället för här... det är mycket finare där, men jag kommer säkert inte fatta hur man gör så det kommer jag säkert aldrig göra. Känner mig aningen paranoid nu, känns som bloggagratisnissarna kommer läsa det här och stänga av mig eller nåt :<

Måste bara säga;

BUFFYYYYYYYYYYYYYYYYYYYYYYYY <3333333333333333333333333

Ehum, ja. Jag har blivit kär. Buffy är världens bästaste...efter vänner.

Huhum,

jag orkar inte.. jag orkar inte reagera på det sättet som "väntas" av mig.. eller det som väntas av alla. Jag orkar inte bete mig efter de oskrivna lagarna, de tysta överrenskommelserna.

You want a confession? Finally? One of the things I don't dare to speak?

Well...

Sometimes, late at night, sometimes, all alone, sometimes, in bright daylight,

i can hear them